EduSpace’s Challenge:
”We need to improve formative assessment and the communication in the classroom, which are the critical factors and could we formulate some clever steps in order to move forward?”
Att arbeta med formativ bedömning har visat sig vara en nyckel till framgång i skolan. Problemet för många lärare är det tidskrävande arbetet med formativ återkoppling i form av skriftliga kommentarer, och det är inte heller säkert att tiden är väl investerad. Många elever har en tendens att i första hand titta på resultatet i form av poäng eller betyg istället för att gå igenom den skriftliga formativa återkopplingen som syftar till att ta lärandet framåt. Under senare år har forskare som Williams och Hattie förändrat vårt sätt att förhålla oss till formativ återkoppling och i högre grad givit oss strategier för formativ undervisning. Återkopplingen bakas då in i upplägget för lektionen och behöver absolut inte vara skriftlig. Det i sig ställer krav både på hur undervisningen och skolmiljön utformas. Flera av de nyckelstrategier som Williams använder för bedömning för lärande kräver en flexibel miljö som uppmuntrar kommunikation. Läraren behöver kunna aktivera eleverna som lärresurser för varandra genom aktiviteter som skapar diskussioner och uppmuntra eleverna att ställa frågor. De flesta klassrum på vanliga skolor är inte designade för den typen av undervisning.
– I ett traditionellt möblerat klassrum har jag bara ett alternativ, och det är att få eleverna att vara tysta när det blir allt för högljutt, tyst i klassen liksom, säger Linnea Sahlin, lärare i en åk 4:a på Slättgårdsskolan utanför Stockholm.
Det traditionella klassrummet bygger på en envägskommunikation med kyrkans upphöjda predikstol som förebild. Det är en struktur som inte gynnar ett formativt förhållningssätt. Genom att bryta den strukturen frigörs läraren från sin låsta position framme vid tavlan och det blir naturligt att röra sig bland eleverna i rummet. Exempel från bland annat Fjällenskolan har visat att det till en början kan göra att läraren har svårt att hitta sin nya roll, men att det ger goda resultat på sikt där både lärare och elever upplever att samtal kopplat till undervisningen blir vanligare.
I den miljö som Linnea har skapat för sina elever på Slättgårdsskolan finns flera olika möjligheter att organisera undervisningen så att kommunikation blir ett centralt inslag i alla delar av lärprocessen. Vid de runda borden, utformade för gruppsamtal, kan Linnea enkelt glida mellan de olika grupperna och fånga upp vad som händer. De digitala verktygen erbjuder också möjlighet att spela in samtal, så att hon inte behöver vara fysiskt närvarande på alla ställen samtidigt.
I den specialbyggda gradängen med plats för 60 elever kan Linnea inleda ett arbetspass med att via projektorn låta eleverna göra en quiz eller undersökning för att stämma av deras förkunskaper och synliggöra mål för arbetet. Utifrån det anpassar hon sedan hur hon organiserar lektionen. Några elever kanske behöver sitta nära henne i den avskärmade ytan med soffor och kuddar för att kunna få tätare återkoppling. De elever som redan förstått och är igång med uppgiften tar en plats vid de enskilda studieplatserna vid fönstren. En grupp som visat sig ha liknande utmaningar inför uppgiften kan sitta tillsammans vid ett av gruppborden utanför och diskutera hur de ska hitta ett sätt att komma vidare.
Ett komplement till de fysiska lärmiljöerna som också bäddar för den formativa återkopplingen är digitala lärmiljöer i form av molntjänster utformade för skolan. De ger lärare och elever en ökad frihet genom att läraren kan vara både nära och långt bort på en och samma gång, men ändå se att arbetet går framåt. Läraren kan välja om den vill interagera och återkoppla direkt, eller vänta på att eleven vill ha feedback.
Genom en skolmiljö som inbjuder till samtal, en delad digital lärmiljö som alla känner sig trygga med och en smart organisation av undervisningen utifrån elevernas behov, har vi alla förutsättningar att lyckas med en formativ bedömning.
Frida Monsén
Fler artiklar om Linnea Sahlin:
-Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det! (Eduspaces.se)
Sammanslagna klassrum på Slättgårdsskolan (Pedagog Stockholm)
Referenser:
D.Williams, Embedded Formative Assessment – practical strategies and tools for K-12 teachers (2011)
J.Hattie, Visible Learning (2008)
A.M Hipkiss, Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi (Doktorsavhandling) Umeå universitet (2014)
Collaborative leanring spaces connect to world (Edutopia)
