Jag har i min roll som förvaltningschef varit aktiv och delaktig och inte minst engagerad i skolutvecklingen under en rad av år. De senaste åren arbetade vi med skolutveckling där vi, som första svenska kommun, gjorde en större satsning på att införa en dator till varje elev som stöd i lärandet.
Vi startade en spännande och inte minst oförutsägbar resa – där ingen visat vägen tidigare! Som pionjärer förlitade vi oss på tidigare erfarenheter från framförallt USA men vi hade också forskare kopplade till vårt pågående arbete i skolorna.
Allt vi gjorde dokumenterades och analyserades – utifrån de kunskaper och erfarenheter vi hade då. På så sätt lärde vi oss nytt och utvecklade både våra verksamheter och oss själva. Vi hade varandra och all den kunskap och kompetens som finns i en organisation – vi lärde oss att lita på varandra och ta tillvara allas kompetenser, det var en lärorik och spännande tid!
Vad lärde vi oss då? Självklart en mängd olika saker. Men väldigt kort vill jag lyfta en viktig lärdom. Redan efter ett par års arbete kom det fram att både lärare, elever och skolledare uppfattade att de ”gamla” klassrummen med sin alltför ofta stereotypa möblering och kantighet – blev ett hinder i att utveckla de nya arbetssätt och arbetsformer som ”en dator till varje elev” öppnade upp för.
Nya arbetssätt som krävde en variation av lärmiljöer där man både ville ha tysta rum för möjlighet till egen koncentration och eget arbete liksom det fanns behov av att samlas i mindre och större grupper för samarbete och utbyte. Men detta har väl alltid funnits kanske du tänker – vi har ju alltid haft grupprum och större klassrum som vi använt utifrån behov.
Nu handlade det om miljöer som inte behövde styras upp utifrån ett veckoschema – utan miljöer som bjuder in till och lockar till arbete och gemenskap. Miljöer som möter och välkomnar våra elever och lärare och som utformats för att möta olika sätt att lära och olika behov – varje dag, inte bara temaveckor och valda dagar under läsåret.
Hur blev det då? En elev beskrev det väldigt tydligt i en av de första utvärderingarna vi gjorde av de nya lärmiljöerna, där vi ställde frågan om hur det var att arbeta i de nya miljöerna?
”De ny klassrummen är inbjudande, man vill in i klassrummet – inte ut!”
Tre tips!
Ta er tid att diskutera, på alla nivåer i organisationen, varför lärmiljöer är viktiga och vad ni vill ska hända i de nya miljöerna.
Besök de nya miljöerna som förvaltningschef gärna tillsammans med politikerna i nämnden och ta del av ”på plats” hur det fungerar – du kommer att ”känna det” redan när när du kliver över tröskeln till klassrummet.
Följ upp arbetet i de nya lärmiljöerna – ställ krav på regelbunden återkoppling och utvärdering om hur miljöerna används – och vad det resulterar i för våra barns/elevers lärande och utveckling.
Författare: Arja Holmstedt Svensson, tidigare förvaltningschef i Falkenbergs kommun och konsult.
